En morgon i Marais

Jag vaknade av dom välbekanta ljuden av Paris. Dom där ljuden som hörs när dom städar gatorna på morgonen som jag har hört så många gånger tidigare. Jag satte ner mina fötter på mattan och tassade fram till fönstret, rös till när den kalla morgonluften sipprade in genom det öppna fönstret.  Med den ena handen håller jag krampaktigt handen på fönsterkarmen och den andra kameran när jag lutar mig ut från fönstret och såg hur morgonljuset sakta lyste upp takåsarna. 

Jag tar höger från hotellet (Hotel Saint Louis Saintongage) entre och ger mig på jakt efter en plats att dricka mitt morgonkaffe och snubblar över Cafe Charlot

Morgonljuset studsade mellan husen. 

Under flera år har jag fotat hundar och dess ägare runt om i världen, ett gatuprojekt som aldrig verkar ta slut. Men det här vackra ljuset var det svårt att inte låta bli. 

Såg hur folk hängde sin tvätt från sina balkonger. Varför gör vi inte det mer här i Sverige? 

Varför jag var i Paris i mindre än 24 timmar var för jobb åt Contributor Magazine. Dom hade kommit ut med sitt elfte nummer med Maxida Märek på omslaget och behövde någon som kunde flyga ner för att leverera tidningar till olika butiker och personer i Paris. Kan intyga om att Maxida är lika cool i verkligheten som i svt serien Sapmi sisters. Jag var nämligen projektledare på en tredagars fest som gjordes i samarbete med Absolut Vodka och Contributor Magazine under Stockholm Art Week där hon uppträdde en av kvällarna. Men mer om det i ett kommande blogginlägg!

Stannade i den riktigt inspirerande butiken 0fr som var ett virrvarr av böcker och tidningar inom konst och foto, ville ta med mig halva butiken hem. Såklart hamnade Contributor direkt i skyltfönstret!

Inne bland grovsoporna på en innegård hittade jag denna ofantligt fula spegel som nån skulle slängam förstår varför. Men som jag ändå inte kunde låta bli att ta en selfie i.

Gick förbi en bar med en väldigt morgontrött katt som satt och nickade till. 

Ljuset.Ljuset.Ljuset!

Sen tog jag tunnelbanan från Arts et Metiers till andra delar av staden. Så fin tunnnelbanestation, lite som att gå in ett filmset från en av Wes Andersons filmer.