Inlägg i Alternativt boende
Om att leva sin dröm
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
 

Lever du din dröm? Vi har nog alla en dröm som vi bär på som ibland känns ouppnålig. Kanske har vi inte exakt formulerat den för oss själva eller vågat tillåta oss själva att ens tro på den. Människor som bär på en dröm och som sen gör något av den är något jag verkligen beundrar. Just nu följer jag tv-serien Kalle och Britas sex liv där Brita Zackari och Kalle Zackari Wahlström reser till sex utvalda personer som bor på ett annorlunda sätt och har valt en egen livsstil. Det får mig att tänka ännu mer på mina egna val och vart jag vill i framtiden. Ju mer jag tänker tanken på att jag ska fortsatt bo i en lägenhet i framtiden desto mer kryper det i kroppen. Jag vill ut till naturen och ha gräs under fötterna när jag kliver ut från dörren.

Det finns dom som vågar att gå emot strömmen och bygga upp något helt eget lång ifrån vad man bör göra. Nathalie och hennes Anders uppfyller verkligen den beskrivningen. Där allt började med en längtan och en dröm om ett självförsörjande liv. Från att vara en del av vad man kallar ekorrhjulet i Stockholm bröt dom sig loss och allt föll på plats när dom hittade den lilla gården på den väglösa ön Lindö ute i Mälaren dit du endast kan ta dig med båt. Att det blev en ö är inte så konstigt då Anders är uppvuxen i skärgården och hade en längtan till vattnet.

Om du blir nyfiken att läsa mer så kan du klicka in dig på Nathalies blogg Att leva sin dröm där du kan följa deras resa till ett självförsörjande liv.

 
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén och Anders Dahlin bakom bloggen att leva sin dröm där dom bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
 

Hemma hos Nathalie som lever sin dröm

Från första stunden när dom kom ut till Lindö blev dom kära i ön. Först förlorade dom budgivningen men den äldre mannen som ägde gården gillade deras idéer om att låta gården få leva vidare att han ändå valde dom över dom andra vinnande buden. Ett kort tag efter att kontraktet var påskrivet går den äldre mannen bort kanske i lättnad över att hans livsverk kommer få leva vidare. Det var som om det var skrivet i stjärnorna att Nathalie och Anders skulle hamna på Lindö.

Deras hem är en mardröm för den som är pälsallergiker men en dröm för mig som älskar allt med päls på sig. Nathalie har uppfödning av katter hemma hos sig och har ett rum som går under namnet kattrummet som när jag var på besök var fylld med två kullar av små kattungar som var en korsning mellan ragdoll och birma. Små vita små pälsbollar som stökade runt och som låg i små grupperingar och mös tätt ihoptryckta mot varandra.

 
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
 
 

En längtan till djuren

Djur är Nathalies stora passion och det är inte svårt att förstå det när man kliver iland på ön när dom första som säger hej är fåren som nyfiket kommer fram och hälsar. Men allt började med att dom skaffade höns och den känslan när dom första äggen hämtades beskriver hon som en otrolig rikedom som om det var diamanter hon hade i sina händer. Idag har dom flera olika sorter av höns som till exempel Maran, Cream Legbar och Welsumer. Hon lär mig att det är inga problem att kombinera olika hönsraser och idag när hon hämtar äggen så skiftar dom i olika pastelliga toner från rosa till blått. Målet med gården är att leva på det gården har att ge och inte göra den storskalig, här är det mer fokus på att veta vad varje djurs namn är och hålla det intimt.

 
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
 

Vi ger matrester till grisarna Kajsa och Krut-Maja Krigargris som bökar runt i slänten bredvid huset vars gulliga öron sticker upp mellan bladen. Genom högt gräs tar vi oss ut till ängen med små vildäpplen i händerna. Vid ett stängsel stannar vi och ser hur dom små minishettisarna Flicka och Flinga börjar styra stegen mot oss.

 
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
 

Från att odla basilika i kruka till en köksträdgård

Jag hukar mig när jag går genom ingången till köksträdgården och sockerärtorna stryker mig i håret. Allt är så grönt och väller upp från trälådorna som prydligt står uppradade efter varandra. Nathalie berättar att det finns hopp för alla att kunna lära sig att odla då hon innan bara kunde odla basilika i kruka. Det känns lovande för min egen del att höra. Själv har jag inga visioner om att bli helt självförsörjande utan mer ha det som ett härligt tillskott. Jag läser dom prydligt skrivna små träpinnarna som visar vad som växer just där. Tomaterna ligger tunga i klungor med skiftande nyanser mellan grönt till solmogen röd. Hunden Vilja ligger och hämtar andan i gräset och blickar tillbaka på oss med sina isblåa ögon.

 Vattenbeståndet är lågt i brunnen som för väldigt många brunnar runt om i landet den här sommaren då regnet var ett koncept som vi knappt kom ihåg vad det var för något. Duscha är bara att glömma under besöket på ön men vad spelar det för roll när man har en brygga, badtunna och en vacker sjö nära till hands. För att spola i toaletten får man helt enkelt gå och hämta hinkar med vatten som vi spolar med efter våra besök. Saker som jag vanligtvis bara tar för givet i min egna lägenhet men som jag vande mig oväntat snabbt med här.

 
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.
Nathalie Nylén som driver bloggen att leva sin dröm där hon bor på en gård på en ö och jobbar för att leva självförsörjande.

Du hittar mig även här:

Stugan vid den spegelblanka tjärnen
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Förra helgen smet jag från Stockholm tillsammans med Ambjörn och Katinka för att köra norrut. I en bil med en halvt fungerande AC badade vi i svett upp till Hudiksvallstrakterna för att hälsa på Eleonor som flyttat in en liten stuga vid en tjärn med sin Joakim och hennes hund Bella.  

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Sakta kör vi den sista biten på den skumpiga skogsvägen längs med en spegelblank tjärn där tallarnas stammar reflekteras ner i vattnet. Där bor Eleonor utan el och rinnande vatten i den sötaste lilla röda stugan. Där mobiltäckningen kommer och går, som om den är beroende av hur vinden ligger. Så plötsligt är den borta och man är helt avskärmad från omvärlden. Levande ljus tänds på bordet, chips hälls upp i skålar och bubblorna sprakar i glasen. Hela tiden med Patti närvarande i hörnet som en ständig övervakare.

Några veckor tidigare när jag var i Holland hade jag träffat min kusin och min mosters man för första gången på ungefär 20 år och fick lära mig om mina kusiners väldigt speciella uppväxt som började på en söderhavsö och som tog dom senare till USA. Han nämner att dom bodde ett halvår på ett konstnärshotell i New York under 70-talet som barn och säger att det hette Chelsea hotel som om det inte vore något märkvärdigt. Men där får jag nästan slag. Här har jag läst åtskilliga böcker, artiklar och lyssnat på låtar skrivna på det hotellet genom åren och plötsligt får jag reda på att mina kusiner växt upp där. Han berättar historier hur han cyklade i korridorerna och lekte med med hissen så den åkte upp och ner till dom andra gästernas förtret. Tankarna börjar spinna i väg direkt om vilka kända musiker och konstnärer som han stött på där i korridorerna. Framförallt tänker jag på boken Just kids som är en biografi skriven av Patti Smiths som skildrar hennes liv där tillsammans med fotografen Robert Mapeltorpe. Om du inte har läst den så måste du!  Det är en sån bok som kommer skaka om dig och sen kasta ner dig igen.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Vi har alla lärt känna varandra på olika fotografutbildningar och har sedan tagit våra egna vägar men ändå har vi något som binder oss samman. Vi pratar om att skapa, Katinka delar med sig sina erfarenheter av att bo på art residencies runt om i världen och vi försöka komma ikapp vad som har hänt i våra liv sen vi sågs sist.

Vid midnatt kommer Joakim hem och vi blir påminda att vi glömt blodmånen som skulle vara den bästa på hela seklet. I mörkret tar vi på oss skorna och går på skogsstigen djupare in i skogen. Vi svänger av till höger och tar oss upp på en höjd så vi ser månen över trädtopparna. Den är inte röd som vi trodde att den skulle vara, kanske för att vi missat det största spektaklet. Vi står tysta och stirrar på månen. Ovanför oss hänger elledningar som knastrar och sprakar på ett obehagligt sätt när det är det enda som stör tystnaden. Någon av oss säger eeeh jaaahaaa och vi går tillbaka till stugan för att sova.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Jag vaknar tidigt på lördagsmorgonen och tror att alla fortfarande sover. Men så hör jag hur Ambjörn stiger upp och börjar leta efter något. När våra blickar möts står hon med handduken i famnen och viskar hon att hon tänker gå till bryggan för att bada. Jag som är Sveriges största badkruka kan ändå inte stå emot tjärnen. Den är alldeles för vacker för att inte hoppa i. Jag tassar efter henne och går ut på bryggan som bara är några meter från stugan. Stortån träffar vattnet och jag inser att tjärnen har kylts ner från gårdagen då den var orimligt varm. Men har jag bestämt att jag ska bada så ska jag. Men det tar tid. Vet inte hur många minuter jag står stilla på varje trappsteg på stegen innan jag samlar mod för att gå ett steg djupare ner i det kalla vattnet.
-Bara gör det ropar Ambjörn från andra sidan tjärnen där hon simmar fram och tillbaka. Några minuter senare kastar jag mig i men är uppe lika snabbt.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Som jobbiga sommarlovsbarn stökar vi runt och klämmer på Bellas leksaksgris utanför fönstren i hopp om att alla ska stiga upp och leka med oss.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Vi lämnar stugan några timmar för att åka på loppisjakt som står högst upp på listan av saker jag älskar att göra. Längs med små vägar kör vi på jakt efter handskrivna skyltar av kartong med ordet loppis skrivet i svart tusch på sig. Vid varje skylt svänger vi in och det slår oss hur fint det är med sommarsverige. Varje gång man svänger av in någons uppfart är det som man får komma in i varje hus lilla verklighet. Vi pratar med folk om elden som härjar bara någon timme bort och bristen på regn. En kvinna står och svär lite åt rovfågeln som cirkulerar ovanför våra huvuden. För längesen innan hon satt upp nätet över hönsgården som vi står bredvid hade en rovfågel dykt ner och några stackars höns hade fått stryka med på kuppen.

 Om man slår upp ordet bedrövad i en ordbok så skulle man kunna hitta den här bilden på Bella. Det finns nog ingen som kan se så bedrövad ut som hon. Varje gång en dörr till en bil öppnas springer hon dit snabbare än blixten och kastar sig upp på sätet för att vara säker på att hon inte kommer bli lämnad. Hon är som många adopterade gatuhundar som får nya hem, dom kommer med ett bagage. 

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Vi köper med oss mat från Delsbo och kör på dom små grusvägarna på jakt efter någon fin plats att parkera bilen för att äta. Vi kör förbi gamla och nya gröna vågares hus i trakterna. Vi undrar varför det blev så många som slog sig ner just i Delsbo av alla ställen. Någon som vet? Jakten på en gullig sjö att ha vår picknick vid får vi lägga ner och hittar istället ett liten avskärmad plats i gräset längs med vägen.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.

Eleonor och Bella, sådan matte sådan hund.

Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Vi är alla varma efter suttit i en bil under den kvava dagen. Alla behöver bada. även Bella behöver kylas ner. Eleonor går med Bella i famnen ut på bryggan och sänker ner henne försiktigt i vattnet och genast börjar dom små benen veva fram och tillbaka. Lugnt simmar hon in mot land och kan jag inte sluta fnissa över Bellas taktik att ta sig upp på land igen. Benen spretar stelt åt alla håll och hon påminner mer om en fladdermus som tar sig fram. En plattare hund får man leta efter.

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
 

Prosecco hälls upp och ett glas hamnar på en stubbe bredvid Eleonors experiment om att färga tyg med rostiga spikar. Kontrasterna; det är det som är det fina här. Vi tränger ihop oss bredvid varandra på den lilla bryggan, tre människor och en hund. Där sitter vi tills mörkret och regnet smyger sig på oss. Det är helger som dom här som ger så mycket inspiration och energi. Nya tankar väcks och idéer kläcks. Jag har sån tur som har så fina och kloka personer runt mig som jag får kalla mina vänner. 

 
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.
Bo i Norrland i en stuga utan el och rinnande vatten.

Du hittar mig även här:

En resa till dom Värmländska skogarna
 

Jag känner mig helt fulladdat med massa inspiration och pepp efter ha spenderat helgen i skogarna runt Filipstad i Värmland. Tillsammans med Ambjörn, Spasse och Katinka körde vi hem till Eleonor som bor i ett hus mitt ute i den värmländska skogen tillsammans med hennes adopterade hund Bella. 

 
 

Vi kom fram sent på fredagskvällen efter ha kört lite vilse och fastat i eftermiddagstrafiken när vi lämnade Stockholm. Väl framme korkade vi upp bubbel och kom ikapp vad vi alla gjorde nu för tiden. Vi har alla lärt känna varandra genom olika fotoutbildningar men har på senaste tiden haft svårt att få ihop oss alla på samma plats. 

Jag vaknade tidigt av det vackra ljuset som sken in från fönstret och som på en signal fattade Bella att jag var vaken så hon smög ner i min säng för att bli skedat och kliad bakom örat. Bättre start på dagen kan man inte önska sig. Saknar att ha en hund så mycket. Så jag känner att jag fick ur mig massa hundgos efter den här helgen. 

 

Ambjörn och Spasse

Bella var nöjd att det var fler som hade vaknat så hon kunde tigga tigga till sig ännu mera gos. 

Solen värmde och vi bestämde oss att äta frukost vid ladan. 

Katinka

Eleonor

värmland27.jpg
 

Sen var vi ju tvugna att vila efter frukosten och la oss helt utslagna på gräset och lapade sol. Jag lyckades till och med få lite färg i ansiktet, tyvärr mer åt det röda hållet då min vinterhud fick sig en chock av alla sol. 

 

Sen var det helt plötsligt dags att äta lunch. Känns som det ända vi har gjorde i helgen var att äta. 

Den här mannen alltså! 

värmland08.jpg
 

Alla fem hoppade in i bilen och åkte längs med dom slingriga vägarna och Bella använder mina revben som sittdyna. Vi hade nämligen ätit upp alla chips kvällen innan så det behövdes införskaffas på nytt. En cyklist dyker upp i vägrenen och Eleonor varnar oss att vi måste hålla i Bella. Vi var långsamma och helt plötsligt tar hon sats och är uppe på min axel. Varje gång efter det så höll vi för ögonen på henne  när vi såg någon vid vägrenen och bilresan kunde fortsätta utan ett trassel med tassar.  

 
 

En skogspromenad med fem fotografer tog sin lilla tid då alla skulle ta bilder olika saker längs med vägen. Men roligast var ändå bilden till vänster då det blev något slags super meta perspektiv på alla. 

 
 

Den här helgen var precis det jag behövde att få lite perspektiv till saker men framförallt komma bort från storstaden och allt som kan distrahera här. 

 

Du hittar mig även här:

Värmland, vargar och magiskt ljus
 

På söndagmorgonen när jag var i Värmland vaknade jag återigen till mitt favoritväder, sol med dimma. Vilket skulle visa sig vara en fantastisk kombination när vi gick på en promenad i skogen. 

 
 

Vi kom precis utanför uppfarten till stugan då vi hittade färskt vargbajs. Jag visste att det fanns rätt mycket vargar i trakterna eftersom vi pratat mycket om det kvällen innan. Men det är nog det närmsta jag kommit dom vad jag vet...

 

Ljuset var helt magiskt!

 

Sen var det tyvärr dags för mig att ta mitt pick och pack och åka tillbaka till storstan. Chance var redo att åka bil tillsammans med en kokosnöt som av en oförklarlig orsak låg i bilen....

 

Du hittar mig även här:

En helg i Värmland
 

De har sina fördelar men också sina nackdelar med att bo i Stockholm. Ibland blir jag helt mätt på svettiga tunnelbanor, rusningstrafik, ja och allt som hör där till. Precis då finns det inget bättre än att ge sig ut till landet. Att få ta på sig raggsockar, stoppa fötterna i gummistövlarna och traska fram i leran.

Eleonor skrev till mig att hon skaffat sig ett hus ute i dom värmländska skogarna och tyckte jag skulle komma och hälsa på. Det erbjudandet kunde jag inte tacka nej till så jag hoppade på bussen till Filipstad för att sen bli upplockad med bil och åka några mil rakt ut i skogen till den här mysiga stugan. 

 

På lördag morgon vaknade jag i min tältsäng av att solen sken genom dimman och gardinen. 

Hennes hem är i vanlig ordning väldigt pinterest kompatibelt. 

Joan, Eleonors kille tittar på fåglarna. 

Jag fick mig en lite rundtur av marken med tillhörande älv som flyter förbi, brygga, jordkällare och en söt gammal tvättstuga. 

Chanse modellade för kameran. 

Den stora lövhögen som jag sen insåg var jordkällaren men som var väl kamouflerad och hade varit omöjlig att se om det inte vore för skorstenen. 

Vi spenderade lördagen med att åka runt på loppisar, julmarknader, spela kort, prata om vargar som stryker runt huset, fika, busa och klia Chanse på magen. 

Du hittar mig även här:

Ett par dagar i Rute, Gotland
 

Min kompis Tyra hade hyrt en stuga på Gotland i augusti och frågade om jag hade lust att följa med. Det kunde jag verkligen inte tacka nej till då jag alltid drömt om att åka dit. Vår plan var att koppla bort omvärlden lite och alla distraktioner för att få ett lugn. Så jag packade väskan och mötte upp Tyra, Ruska som var på besök från Georgien och Ambjörn för att hoppa på pendeltåget till Nynäshamn. 

Första morgonen vaknade redan vid sju på morgonen och tassade tyst ut i morgonljuset för att inte väcka dom andra. Ljuset var helt magiskt eller hur? 

 

Den lilla stugan som gick under namnet ateljen som Ambjörn sov i. 

Tyra i egen hög person. 

Vi byggde upp små öar runt stugan med filtar och kuddar för att bara mysa i solen och meditera. 

Mammasolande med Tura och Ruska.

Ambjörn mediterar

Vi bodde en mil från närmsta ställe för att handla mat så vi uppskattade verkligen cyklarna. 

En perfekt plats att sitta och måla på. 

Det fanns inget rinnande vatten i stugan så här var diskstationen ute i trädgården. 

En nöjd Ambjörn som bråkat med vattenpumpen som man fick ta i för kung och fosterland att få upp vattten ur brunnen. 

Vi målade sent in till natten. 

Ett par väldigt fina dagar! 

Du hittar mig även här:

En helg i Småland
 

För två helger sedan bestämde Tyra, Erik, Ambjörn och jag att vi behövde lämna Stockholm för en helg. Så vi packade bilen och åkte till Eriks familjs lantställe i Småland. Det var riktigt ruggigt ute med regn och kalla vindar. Men vad gjorde det när vi kunde elda i braskaminen när vi kom in och burra ner oss under massa lager av täcken i vår koja som vi byggde.  

 

Du hittar mig även här:

Skattungbyn
 

I slutet av augusti packade jag, Eleonor och Rut bilen och styrde kosan mot Skattungbyn i Dalarna för att volontärjobba på deras inspirationsfestival. En pytteliten festival hemma på en tjejs gård och med massor av kärlek kan man sammanfatta den. Vi sparkade av oss skorna och dansade hejdlöst i bara raggsockarna till långt in i natten i ladan till olika band, spenderade timmar vid att sitta och prata med folk runt lägerelden, jobbade i köket och skalade potatis för ett helt kompani, satt i trummcirkel och lärde oss trumma till speciella takter, besökte byns byteshandel där man kunde lämna grejor man inte behövde och sen ta med sig det man ville ha själv. Sen verkade det som om alla där verkade vara musikaliskt begåvade och samlades lite titt som tätt och jammade ihop på alla möjliga olika instrument vilket var väldigt tacksam för en annan som bara kunde slå sig ner bredvid och vaggas in i fina takter.   

 
_DSC2160_1.jpg

Du hittar mig även här:

Husvagnslivet
_DSC1806_1.jpg
 

När vi inte har bott i stugan så har vi lånat en husvagn som vi flyttade in i några nätter tillsammans med hundarna Skrållan och Chanse. Vi fick Eleonors mamma att köra ut den till en sjö långt in i dom djupa värmländska skogarna. Under dom dagarna har vi åkt på övergivnahus jakt, tagit morgondopp, gått på loppisar, kört vilse, upptäckt små byar och fikat på konditori. 

 

Du hittar mig även här:

Kvinnan. Myten. Legenden.
 

"Jag kommer bli en sån där konstig och kufig tant ute i skogen när jag blir gammal"

En morgon när vi vaknade i stugan lindade Eleonor in sig i en filt och knatade ut till hennes lilla trädgårdsland med Chanse i släptåg bakom sig för att hämta lite morötter. Jag smygtog lite bilder och sen låg vi dubbelvikta av skratt när vi insåg att vi såg in i framtiden om hur hon kommer se ut när hon får några år på nacken.