Inlägg taggade David
Mina första timmar i Tbilisi
like-hostel-tbilisi
 

Vi står vid bagagebandet och jag säger att jag är lite nervös över väskorna, förmodligen en kvinnlig eller gammal backpackerinstinkt som kickar igång. Precis som jag anande står snart David bredvid mig med sin väska slängd över axeln och jag står envist kvar stirrandes på den lilla öppningen där den borde ha kommit ut ifrån. Vid disken för förlorat bagage får jag reda på att hon på Arlanda enbart checka in mitt bagage till Istanbul trots att det bara var en mellanlandning och att hon skrivit ut boardingcards till mig för hela resan. Arg och trött för det är trots allt tre på natten svär jag några ramsor på svenska och går trumpet ut från flygplatsen. Såklart går det bara ett flyg om dagen från Istanbul till Tbilisi. Så samma tid nästa natt skulle den förhoppningsvis hamna i rätt stad.

 

Trötta hoppar vi in i en taxi som vi inser är egentligen en svarttaxi, vilket vi senare märker är väldigt vanligt i Georgien. Lite så man tar sig runt i staden. Roman heter han som kör och vi försöker kommunicera men eftersom han bara kan ryska blir det svårt. Han pekar på ett hus och säger "polish house" mer än så förstår vi inte. Han blir eld och lågor över Davids namn. Upprepar om och om igen hur bra namn det är. Vi åker snabbt genom natten med nervevade rutor och musik på högsta volym. Roman kör som en biltjuv. Det går fort, väldigt fort. Men han stannar för en gammal kvinna som står mitt på en centrifug på gatan och som sakta haltar fram till bilen och han ger henne pengar genom fönsterrutan. Vi blir avsläppta på Like Hostel där vi bokat rum. Vi ringer på och dörren öppnas av en nyvaken tjej, hennes katt och den sötaste hundvalpen som heter något på ryska som jag aldrig kommer ihåg. Men de betyder kokosnöt så det är det jag kommer kalla den för under min vistelse där. Väl uppe på rummet sätter vi oss ute på balkongen och hör enbart fågelkvitter. Det är gryning och precis innan staden vaknar till liv.

 
like-hostel-tbilisi
 

Vaknar av att det är kvavt och solen lägger sitt ljus precis på min huvudkudde och ansikte. En kvinna går förbi utanför på gatan och pratar i telefon. Ljudet av en vattenslang hörs och jag tänker att jag verkligen borde sova mer än dom 5 timmarna men det är för varmt att somna om. Men det passar bra för jag vill bara ut och utforska den för mig nya staden Tbilisi och landet Georgien.

Georgien hamnade snabbt på min topplista av favoritländer och snart kommer ni förstå varför. Är i full färd med att redigera massor av bilder därifrån och längtar tills jag kan dela med mig av dom till er!

 

Du kan även hitta mig här:

En söndag med blomsterpinnar och färgtuber
måla-konstnär.jpeg
 

Han plockar upp stenar och växter ur sin väska och utbrister "Det känns som jag är sju år igen". I fönstret bakom honom ser jag en bit drivved på fönsterbrädan och på golvet ligger en lång pinne. Han hade gett sig ut för att köpa nya blomsterpinnar till en stor planta som behöver lite extra stöd här hemma. Men efter ha sett dom hutlösa priserna för en pinne hos blomsterhandeln så traskade han iväg till stranden som ligger nära där vi bor och med sig hem kom han med allt från stenar, växter, pinnar och drivved. Växten planterar han senare i ett gammalt kokosnötsskal som han sparat, stenarna läggs i en av krukorna där en palm bor och drivveden fungerar nu som ett stopp för att fönstret inte ständigt ska åka igen vid korsdrag.

 
måla-konstnär.jpeg
måla-konstnär.jpeg
måla-konstnär.jpeg
 

Han sitter på golvet och röjer runt i sina lådor med färgtuber för att hitta sin finaste blåfärg och lutar sig koncentrerat fram för att börja måla. Ovanför honom hänger tvätten på tork och vajar fram och tillbaka när vinden hittar sig in. Det här ska tydligen inte bli vilken blomsterpinne som helst...

 
hänga-tvätt.jpeg
måla-konstnär.jpeg

Du hittar mig även här: