En Summer Workation jag sent kommer glömma
Irene plockar upp mig på Fruängens tunnelbanestation och vi hoppar in i hennes lilla vita Nissan för att styra oss mot Lindö som är en liten ö i Mälaren. Vi hade aldrig träffats innan men har våra bloggar som gemensamt då vi båda skulle på Summer Workation med Influencers of Sweden. Hon helt ny på bollen med det här med bloggande och jag som har några år på nacken. Vackra slott, drömmiga alléer och slingriga grusvägar passerar utanför fönstret och mitt i samtalen är vi tvungna att brista ut komplimanger om hur vackert det är. Vid en grå liten skylt som ser ut att vilja kollpasa vilken dag som helst svänger vi ner till den lilla färjan som ska ta oss över till Lindö. Ingen annan bil är där så vi inser att vi är först och sätter oss ner för att vänta. Av någon anledning älskar flugorna mig och efter ha kämpat emot dom i ett par minuter stänger jag in mig i bilen för att vänta. Men dom ger sig inte. Jag sitter knäpptyst och tror att det har börjat regna men inser sen att det är flugorna som landar så hårt på fönsteret att dom låter som regndroppar.
En efter en rullar bilarna sakta ner för den lilla backen och det blir kramkalas. Vissa känner jag sen förr, andra bara genom bloggen och då känns det ändå som vi känner varanndra. Snart är alla på plats för avfärd med färjan men vi saknar värdinnan, på håll hör vi en motorbåt som snabbt kommer allt närmare.
Som ett litet lemmeltåg går vi fram och tillbaka mellan en av bilarnas bagagelucka och färjan för att lasta på massor av flak med vatten och dricka då vi fått reda på att det är lågt vatten i brunnen efter sommarens torka. Nathalie som driver bloggen Att leva sin dröm hade bjudit hem oss till sin gård på Lindö där hon tillsammans med sin Anders och massa djur lever drömmen om ett självförsörjande liv. Vant styr hon båten in mot land för att ge alla oss en kram och med en svung i tofsen och ett pilimariskt leende hälsar hon oss välkomna.
Anders kör färjan över Mälaren med oss som last men inte på ett sätt som vi hade förväntat oss. Med en annan motorbåt bakom som puttar den lilla färjan framför sig åker vi sakta fram över sjön.
Vi glider igenom näckrosblad och anländer till en plats där vassen delar på sig. På en liten planka balanserar vi och går iland. Efter ha skämtat om att vi skulle leka Robinson på ön och behöva leta alternativa sätt att få i oss mat berättar Linnea från bloggen Lanclin om att man kan äta roten på vass. Ingen av oss hade hört talas om det innan och när vi står på ön rycker Linnea upp ett vassstrå och krafasar bort lite jord. Rania från Northbound journeys smakar genast på roten och recenserar den med att den smakar inte så mycket och har en mjölig konsistens. Men glatt utrbister hon "Jaa, ännu en grej jag har lärt mig som man kan äta i naturen".
För att komma till huset passerar vi genom fårhagen och nyfiket kommer fåren fram och nosar på oss. Jag kliar en av dom på sidan av halsen och när jag slutar så trycker hon huvudet mot min hand som om att hon inte vill att jag ska sluta.
Jag halkar lite efter och när jag kommer fram till huset står hälften av gruppen och tittar ner i slänten. Bland växterna hör jag grymtningar och Kajsa och KrutMaja tittar nyfiket upp på oss. Mitt hjärta smälte för dom här två med sina stora viftande öronen och nyfikna blick.
Ryktet hade gått om att det skulle finnas kattungar på ön som några av oss var väldigt taggad över det. Jag är inte en kattperson men jag ändrade snabbt uppfattning efter ha gosat med dom små. Nathalie hade ett specifikt rum som gick under namnet kattrummet i huset, där det var fullt av kattungar från två olika kullar. Pappa-katt med sina isblå ögon klagade inte direkt över all uppmärksamhet och gos han fick under den här helgen.
Workation = Work + Vacation
Nu kanske ni läser workation och inte fattar någonting vad det är. Det är lugnt! Jag hade inte koll på vad det här var för något för ett år sedan heller. Men det är helt enkelt en liten lek med dom engelska orden work och vacation. Vi alla som är med i Influnecers of sweden driver bloggar och sociala medierkoton. Vissa av oss tjänar pengar på våra kanaler, andra har precis startat eller till och med står i startgroparna för att starta sin kanal. Det fina med en workation är att det verkligen handlar om att lära av varandra. Men framförallt att inte känna sig ensam i sina tankar och problem som kan dyka upp när man driver en blogg.
Vi spenderade timmar åt att prata om kreativitet och skapande i alla dess former. Men framförallt om att vara snällare mot oss oss själva och sänka förväntningarna på vad vi ska klara av. Det finns så många listor för hur man ska göra för att lyckas och nå ut bäst med bloggen. Ofta läser jag att man måste uppdatera en gång om dagen för att få er läsare att stanna kvar. Men så har det inte varit i mitt fall. Jag försöker att lägga det dåliga samvetet om att jag inte publicerar oftare på hyllan och publicera när jag verkligen har något jag vill dela med mig av och visa något mycket mer genomarbetat. Nu när jag publicerar mer sällan blir ni bara fler och fler som hittar hit. Det bryter mot alla regler vilket har gjort mig förvirrad. Jag har bestämt att det får helt enkelt bli så att ni får längta lite längre mellan uppdateringarna men då får ni något mycket längre att läsa istället. Jag hoppas det är ok för er?
En av mornarna körde vi masterminds i små grupper där vi tillsammans brainstormade i hur vi kunde lösa varanndras problem. Linda fångade mig i ett väldigt tankfullt ögonblick i trollskogen.
Hälften av oss sov i ett och samma rum och resten tältade men varje måltid åts tillsammans vid långbordet under kandelabern. Precis som om vi var på kollo för vuxna. Någon utbrister "Vad är det där?" och pekar på fönstret och vi alla inser att det kryllar av enorma getingar som klättrar runt på fönsterrutan. När jag menar att dom är enorma så menar jag det. Dom såg ut som dom var muterade och åt andra getingar till frukost och att vi var med i skräckfilm där huset skulle tas över av getingar. Varje kväll när månen kom fram så dök dom upp, obehagliga och fascinerande på en och samma gång.
Linda - Resa medvetet ser ut att ta det här med getingarna med ro.
Förutom att prata om allt som rör en blogg och sociala medier så hittade vi på andra aktiviteter. Eftersom vi inte kunde duscha badade vi i den vedeldade badtunnan och hoppar sedan i från bryggan för att kyla ner oss. Nathalie tog oss runt på ön och berättar om sin köksträdgård, hur det är att försöka sträva mot ett självförsörjande liv, tog självporträtt med hatt, vilade i hängmattan, spelade gitarr och matade ponnies med äpplen.
På söndagen var det dags att packa ihop för avfärd mot fastlandet och vi lastade traktorskopan full med vår packning som kördes ner till färjan. Vilken helg! Det var precis det här jag behövde utan att veta om det själv. Ibland behöver man bara göra saker så kommer många bitar falla på plats av sig själv.
Du hittar mig även här: