Bada vid klipporna i Kristineberg och en kärleksförklaring till Stockholm
Vi balanserar oss fram på klipporna i Kristineberg med vår packning som innefattar en kylväska, engångsgrillar och filtar. Niklas flämtar fram "nu börjar jag redan att löka" och rycker i sin skjorta för att försöka få in någon slags svalka under tyget. Vi försöker hitta den perfekta platsen att slå oss ner men vi är inte direkt ensamma om att vara där på klipporna i Kristineberg när termometern är uppe vid 30-strecket. Vid en klipphäll hittar vi Elsas arbetskollegor som sitter i en soffa av sten och precis ovanför dom bygger vi bo för dagen.
Jag blickar ut över vattnet och ser segelbåtar, folk som paddlar kajak och åker förbi i sina motorbåtar. Havet glittrar och bländar kameran när jag riktar den mot vattenbrynet. Tänker tanken att det här är min hemstad nu och det bubblar till av lycka i bröstet. Stockholm är obeskrivligt vacker stad sommartid och tänk att jag får dela den här staden med så många inspirerenade människor som jag har till vänner. Aldrig har jag klickat så bra med en stad jag bott i som jag har med Stockholm. Paris, Barcelona och Oslo är bleka i jämförelse. Det var en trög start på ett par år men nu efter fem år här så känns det som om många bitar har äntligen fallit på plats.
Sean ber mig räcka honom en öl från kylväskan bakom mig som står intryckt i en buske i ett försök att hitta någon slags skugga för den. Jag letar fram en Pripps bland dom kalla isklabbarna som svalkar skönt mot handleden. Det är nästan som om jag hör soundtracket i bakgrunden från dom klassiska Pripps reklamerna som var så stora under 90-talet när Sean ligger utsträckt där över klippan.
Katarina från Äntligen Vilse
Till och med jag som är en badkruka blev sugen att bada för att svalka mig från hettan. Men jag hade inte packat ner baddräkten eftersom jag ändå tänkte att jag inte skulle bli sugen att bada. Svor lite för mig själv för det dumma beslutet. I omgångar går dom andra ner med varierande utlåtande om vattnets temperatur. Några ligger i och tycker det är jätteskönt medan någon annan kommer så långt som till anklarna och vänder upp igen. Tror att jag hade nog hamnat i den andra kategorin om jag hade haft baddräkten med mig.
När solen går ner bakom höghusen är det dags för oss att lämna vår klippa och bege oss mot Söder och dom sista solstrålarna färgar havet och båthamnen ljust rosa. Vackra vackra Stockholm!
Så tar du dig till klipporna i Kristineberg
När du hoppar av tunnelbanan svänger du vänster vid utgången så du går under bron som tunnelbanan åker på. Efter bron kommer du ut på ett lite öppnar fält och svänger höger. Väl nere vid vattnet tar du vänster och följer strandpromenaden tills den övergår till en stig bakom ett hus och du klättrar upp på klipporna.
Du hittar mig även här: